
Putin har i ett möte med journalister berättat att han tror kriget i Ukraina går mot sitt slut. Problemet är att han ockuperar Ukrainsk mark och förtrycker befolkningen vilket Ukraina inte accepterar, samtidigt når Ukrainska drönarattacker djupare och djupare in i Ryssland som nu förlorat 40% av sin energiproduktion. Vill Putin ha fred får han lämna Ukraina och betala krigsskadestånd.
Trenden sen flera månader är för Ukraina positiv med ett övertag på slagfältet, långsam men stadigt återtagande av landyta och med flera nya teknologier under utveckling och i produktion. I motsats till den ryska sidan där rekrytering av nya soldater inte täcker upp förluster och finansieringen av ”den speciella militära operationen” riskerar brista med kollaps av inkomster från energiförsäljningen.
Årets upplaga av ”segerparaden” i Moskva styrkte detta ytterligare då de sedvanliga pansarvagnarna och ballistiska missilerna saknades. Dessutom var flera tusen soldater inte ryssar, utan Nordkoreaner. Paraden har tidigare varit ett viktigt propagandaverktyg som avser uppvisa Rysslands storhet och militära överlägsenhet och påminna befolkningen om Sovjets vinst över Nazisttyskland. I verkligheten var en majoritet av sovjets förluster under andra världskriget Belaruser och Ukrainare som dog i strider på Belarusisk och Ukrainsk mark, samma taktik används även idag där de östliga republiker står för de största manskapsförlusterna medans moskoviterna, ”ur-ryssarnas” liv skonas.
Inget tyder på att de dagliga attackerna med långtgående drönare och ballistiska missiler mot Rysk infrastruktur, energiproduktion och krigsindustri kommer sluta. Under 2027 förväntas första egenproducerade luftvärnsmissilen vara klar för användning, en Ukrainsk motsvarigheten till det amerikanska luftvärnssystemet Patriot, och redan oktober i år ska en testversion av Ukrainska kommunikationssatelliter med hjälp av SpaceX skickas upp för att ytterligare skapa oberoende från västerländsk (Läs: Amerikansk) kommunikationsteknologi.
De fredsförhandlingar som Trump initierat som en del av hans vallöfte att skapa fred mellan Ryssland och Ukraina inom 24h har tappat fart. Putin var aldrig intresserad av fred, istället användes förhandlingarna som ett psykologiskt verktyg för skapa förvirring och osämja mellan Europa och USA samt minska det Amerikanska militära stödet till Ukraina. Det senaste utspelet har sannolikt liknande syfte.
Vintern 2025/2026 var Rysslands sista hopp att knäcka Ukrainas motståndskraft med en flera månader lång fullskalig attack mot civil infrastruktur som ledde till långa perioder med brist på el, värme och vatten. Där temperaturen i storstädernas lägenheter kunde gå ner till 0 och människor, gamla som unga fick klä sig i flera lager för att kunna hålla kroppstemperaturen och överleva natten. Men Ukrainarnas motståndsvilja stod orubbligt fast.
Ryssland som finansierar hela sitt krig på försäljningen av energi har nu svåra problem, de dagliga bombningarna går som Kyrylo Budanov, då chef för Ukrainas militära underrättelsetjänst och främsta ansvariga för Ukrainas utveckling och användning av drönare sa: ”Djupare och Djupare”.
Olje och gasindustrin är en komplex verksamhet som i många fall kräver specialist kompetens från Europa för att lagas. Behöver den byggas upp på nytt tar det flera år och är osannolikt att det kommer göras under pågående krig.
Faktum är att Putin inte har någon möjlighet att skydda Rysslands vidsträckta områden från Ukrainska attacker. Stora mängder luftvärnsskydd har istället placerats runt Moskva samt hans personliga palats i Novgorod regionen där Putin gömmer sig i en bunker. Ett svaghetstecken som både ryska eliten och folket känner vittring av, kanske är det därför Putin nu desperat försöker samma knep igen med prat om ”fred”. Vill Putin ha fred på riktigt kan han lämna Ukraina, börja betala krigsskadestånd och skicka sig själv till internationella brottmålsdomstolen i Haag. Detta är början på slutet för Putin-regimen.
Jonas Wahlin, Oberoende skribent
