Hyressubventioner och bostadsbrist – bidrag och subventioner del 2

Publicerad av

En fungerande marknader bär sina egna kostnader, oavsett om det gäller apelsiner, mjölk eller bostäder. En icke funktionell marknad, t ex av prissättningsmanipulation eller regleringar och pristak skapar underskott eller överskott. Fel vara till fel pris.

Det finns ingen annan än den som ska köpa eller konsumera varan som kan bestämma vad som är ett rimligt pris. Att man från politiskt håll gärna vill styra konsumtionsmönster bottnar i en stor oförmåga om politikernas egna tro på sin förträfflighet och en vilja att göra sig själva betydelsefulla. Det är lika larvigt att tro att Stefan Löfven kan sätta rätt pris på hyror som tro att han kan designa den perfekta mobiltelefonen. ”En telefon för folkets behov”.

Resultatet är bristvaror, dolda prispåslag genom skatt, och subventioner av varor som då tillåts existera i någon slags fantasimarknad, under politikerns nåd. Marknadsincitamenten slås ut och producenternas möjligheter att effektivisera sina verksamheter minskar.

I Sverige finns sen 1968 bruksvärdessystemet, som genom hyresnämnden innebär en hyresreglering och ett hyrestak vid prissättning av bostäders hyror. Alla hyror, både gamla och nyproducerade måste hyresnämnden godkänna. (Är kostnaderna för höga för hyresvärden kan delar av hyran subventioneras av staten, det vill säga hyresvärden får en del av hyran från staten.?)

Första frågan man måste ställa sig är, varför bygger någon ett hus för uthyrning? Varför bygger ett företag bostäder som de kan hyra ut? Svaret är enkelt, för att tjäna pengar. Ett företags intäkter måste överstiga dess kostnader. Om man inte kan tjäna pengar på byggande så kommer man inte heller att bygga.

Det som byggs mest av idag är bostadsrätter, en bostadsrätt är del i en föreningen där man som privatperson köper en procentandel som representeras av den yta lägenhet du köper tar upp. Bostadsrättsföreningen äger tekniskt sett alla lägenheter. Prissättningen för bostadsrätter är fri, och ett företag som bygger bostadshus kan därför få ut det exakta värdet på lägenheterna om de säljer dem som bostadsrätter. Det vill säga, vad folk är beredda att betala.

Värdet är i sin tur en blandning av kvalitén på bostaden, vart bostaden ligger, utsikt, ytskick, närhet till kommunikationer och service. Vad man värderar är individuellt, vissa vill bo lite avsides med närhet till natur, andra vill bo med kaféer utanför porten. Men det måste vara upp till var och en att värdera detta och komma fram till vad man är villig att betala för det.

Resultatet av hyresregleringarna är tydlig. Hyresrätter har långa kötider, rörligheten på hyresmarknaden är låg och det finns en stor svarta marknad för hyreskontrakt. Dessutom är andrahandsuthyrningens priser väldigt mycket högre än förstahandshyran, ett tydligt tecken på att prissättningen är felaktig.

Betala själv!

Jonas Wahlin

Opinionsbildare

Överraskande bra för att vara Svensk, Opinionsbildning

Källa: https://www.dagenssamhalle.se/kronika/subventionskalaset-har-aentligen-fatt-en-prislapp-15874

Källa: https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/bostader/hyresreglering/

Källa: https://fastighetstidningen.se/grannar-ska-inte-bekosta-andras-hyressubventioner/

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *